hejsapetronella!

Brorsson Otto är liv. Jag fick träffa honom i lördags. Ljuva lilla gossebarn!! Och Arthur. Liv liv liv!!! 

Förra fredagen städade vi i pappas hus. Inte lika mycket liv men så välbehövligt.

En av dagarna påväg hem från jobbet var jag en mikrosekund från en trafikolycka med möjlig fatal utgång. Med tanke på hur det nästan gick till. 

Tisdagens fiskeklubb och säsongsavslutning var i tveksamt väder. Tack och lov för elden och taket. Som alltid är det ändå härligt att komma ut och iväg.

Ikväll är det en stund på altanen i en kvällssol som fortfarande steker. Himmelskt härligt! Ett glas rosé som troligen dunkar rätt vidare till John Blund.

Jag har bråkat igång barnen och slitit dem till skolan, de sista stackars dagarna på läsåret. Igår var det fin skolavslutning i kyrkan och vi firade in efteråt i Falköping på restaurang och strosande. Andreas anslöt också och det var fint att alla var samlade. 

Jobbet har varit högt och svinstressigt och lågt och väntande. In i kaklet idag kl 15:33.

Jag tycker att min hjärna har tillräckligt att reflektera över.

Ändå tänker jag också på alla pirriga studenter som idag springer ut i livet. Och de unga som mister livet dessa dagar. En jobbarkompis barn var delaktig i en olycka i veckan som tack och lov slutade väl. De som inte har någon eller något att fira. 

Jag tänker också på sand, morgondagens frisörbesök och rostfläckarna på altangolvet. Om jag ska investera i ett mobilt arbetsbord inför torprenovering. Om Britta är sur för att hennes goda mat är slut och jag inte köpte någon ny igår. 

Sen saknar jag Rufse också. Han hade gillat att vara med på altanen nu.

Slut på övertänkande. Att plita ner i ord är som vanligt ett sätt att få ner tankarna och få bort tankarna.