Människor i allmänhet upphör aldrig att förvåna..
Det mest lustiga och underliga hände idag. Jag stod och lastade ur Arvid ur bilen när en äldre man dök upp. Han frågade "använder barnet napp?" och jag svarade att joo det gör han. Då började han berätta om en bosnisk sed som handlar om att ge det första nya liv man stöter på, lycka i livet. Detta görs genom att ge föräldern en slant som denne ska köpa något för. Barnet får något (exempelvis en napp) och där har alltså lyckan passerat från den som ger till det nya livet. Hans konstaterade dock att han inte hade det han brukade ge, det vill säga en tjugolapp, så jag fick hundra riksdaler av den för mig helt okända människan. Hann tänka "nu har han kanske en medhjälpare som tömmer bilen bakom mig" men icket då. Jag tror det var sant allt han sa. Sagt och gjort. För pengarna köpte jag en fin burk att ha Arvids ersättning i. Moomin!
