hejsapetronella!

Alltså nu är det ett inre kaos. Jag vet inte om det är amningshjärnan som spökar eller något helt annat. Jag är urvimsig och det känns lite som att jag har fluff i hjärnan. Sån där mashmallows på burk.. Hur som haver har jag tagit mig tid att gå ifrån de andra och sitter nu i min ensamhet uppe i lilla rummet. Har faktiskt öppnat ett av dokumenten (inlämningsuppgift nr 5) och har insett att jag har ju faktiskt gjort nästan hela! Bara tre frågor kvar på slutet. Sen är det hela 4:an och kompletteringar på 2:an och 3:an. Jag ljuger inte när jag säger att det inte gått en enda dag sen Arvid kom som jag inte tänkt på dessa förbaskade uppgifter. Tänkt och tänkt. Skjutit upp och skjutit upp. Det JOBBIGASTE och SVÅRASTE med skolarbete tycker jag är startsträckan innan. När man väl satt igång går det bra, men tiden innan, den kan vara lång. Det slutar oftast med att jag gör allt i sista sekund. Men nu resonerar jag såhär: känslan när allt är klart, inlämnat och godkänt. Då är jag HELT ledig. Nu går jag bara omkring och har dåligt samvete för det. Så värdelöst och vad det tar energi. Så därför sitter jag nu här.. och bloggar.. Hehe.

 

Meeeeeen jag sitter här och har öppnat en fil, det är bra skit.