Hang in there!
Alltså.. före covid, hur var livet då? Vad oroade vi oss för?
Pågår: Covid, Ukraina, klimatkris, energikris, högre kostnader, oklarheter, regeringsskifte, omställning. Det är så mycket.
Vad oroar vi oss för nu? Vad är rimligt att oroa sig för? Hur ska man orka stå emot? Hur ska man preppa för respektive "hot"?
Idag är det inget energigivande inlägg men så är verkligheten just nu. Det gäller att så mycket det bara går, hålla HÅRT i det som går som faktiskt ger. Komma ihåg att det är en långsam svängning för mig, för ekonomin, för samhället. Redan i början av covid i januari 2020 levde vi på hoppet om att det "troligen skulle vara över inom kort, kanske ett par månader". Jag hoppas nu att fram emot vårkanten kan vi börja djupandas igen. Nu är det lite väl på helspänn, både på grund av ett svängande samhälle, men också 10 minusgrader som påminner om att en dräglig inomhustemperatur är en klassfråga.
Åh just det, sen råkar det infalla med att det är jul också. Men just därför håller jag extra hårt i varenda julsång och julbelysning. Och jag vill hålla extra hårt i alla nära och kära också och förklara att det finns en tid efter det mörker som vi är i just nu.
Vi får fortsätta att tro och fortsätta att hoppas!