Tiden går fort när man har roligt

Mamma och Tobias är här (inte HÄR, men i Skövde) och vi har firat jul. Det har verkligen varit hur roligt som helst att ha julafton i vårt lilla hus, men det krävde förberedelser för inte få kortslutning i hjärnan på självaste dopparedan. Allt flöt på jättebra! Maten var kanon (vi hade knytjulbordsvariant), granen stod så grön och grann, tomten skrämde livet ur oss och de inblandade verkade vara allmänt glada och tillfreds.
 
På både gott och ont var Arvid osocial som bara den. Folket kom innan Kalle och ungefär samtidigt som de senaste gästerna anlände gick jag upp och la han. Efter televisionen och efter julbordet var jag påväg upp för att väcka honom (tomten skulle ju komma!) men då hade han vaknat av sig själv en liten stund innan. Han kämpade på att med att hålla sig vaken under julklappsutdelningen men efteråt var det godnatt jord igen. Igår var han lite annars och till slut förstod jag varför han vart så avig. Feber. Imorse var det ganska lugnt men nu när jag la han vid sex hade han 39,5 igen. Slö, trött och varm. Ingen vidare matlust annat än vällingen.
 
Men, det har hursom vart en superfin och mysig jul. Igår kom Yohanna och Robbelibobban och vi spelade TP som de fick av oss i julklapp. Omgången tog tre timmar och trots att de förstnämnda låg i ledning hela tiden gick jag och Andreas om på slutet och vann. Höhö.
 
Och vilka julklappar! Av min stora älskling fick jag en hotellhelg i Tyskland! Av mig fick han en snygg tröja och en "datenight". Imorgon ska vi åka iväg på eftermiddagen för shopping följt av bio och sen en sen middag på våran favoritrestaurang Sand. Arvid fick massa fina saker. Han fattar ju inte grejen med att öppna paket men oj så spännande det är med snören! Av mamma fick både jag, Yohanna och Tobias en film. Vi kollade på den på julaftonskvällen och skrattade så att tårarna sprutade. Pappa filmade en del när vi var små, och nu har mamma lämnat in och fixat dvd:er av det. Yohanna 3-4 år (kom inte ihåg nu hur gammal hon var på filmen) blir svinförbannad för att hon inte får bära kniven. Vi var och fiskade i Mattasjön med pappa. Smålortar som vi var, satt vi där och drog upp fisk som vi sen rensade. Nog för att pappa var med oss hela tiden men jag kan inte i min vildaste fantasi tänka mig att Arvid kommer få bära runt på knivar när han är fem år gammal. 
 
Vad långt det här börjar bli. Anledning och orsak: Andreas jobbar och di andra är inne i stora staden. Jag är helt allena. Jag och Nisse har haft filmkväll med kvarvarande skumtomtar. Nu ligger han under mina ben och det är rätt trivsamt att bara sitta här och fundera. Som en känd bloggerska skrev häromdagen känns det otrevligt med mobila enheter och datorer. Word.
 
Men nu får det räcka. Nisse ska pinkas och jag ska därefter bege mig mot duschen och sen sängen. Två bilder från i tisdags kommer här.
 
 
 
 
 
Allmänt | |
Upp